Vi gör det här för…
Alla barn, oavsett bakgrund och var de bor i landet, ska erbjudas ett fullgott och likvärdigt stöd. Barn med frihetsberövade föräldrar måste få svar på sina frågor, komma till tals i beslut som rör dem och få eget känslomässigt stöd, vilket är en rättighet enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnkonventionen är sedan den 1 januari 2020 svensk lag.
Att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa, kriminalitet och utanförskap, genom att ge barn och unga stöd, hjälpa dem att hantera den situation de har, arbeta för inkludering, motverka samhällsförakt, stärka deras känsla av egenmakt och visa på att de är medskapare i sina egna liv och kan göra positiva livsval.
Att vi genom att lyssna på och se varje barn kan göra stor skillnad för barnets mående och möjligheter, just nu, och in i framtiden.
Vi vet att hela familjen kan behöva stöd, därför ger vi, förutom stöd till barnen, även stöd till både omsorgsföräldern och den frihetsberövade föräldern samt syskon.
Och vi gör skillnad!
Bufff vänder sig till myndigheter, lagstiftare, media och allmänheten med information, berättelser ur verkligheten och resultat av forskning. Det brukar benämnas som opinionsbildande arbete. Vi kallar det att lyssna på och ge röst åt en utsatt och ofta bortglömd grupp i samhället. En grupp som ständigt växer i antal.
Utöver de direkta stödinsatserna bedriver Bufff ett aktivt arbete för att förbättra villkoren för barn/unga med föräldrar/familjemedlemmar i fängelse, häkte och frivård. Vi har bland annat varit med och medverkat till att:
2021-22 – Tillsammans med Unicef, Nätverket för barnkonventionen, samt flertal organisationer från civilsamhället har vi skrivit en rapport till Barnrättskommittén. Rapporten är i tre delar, en som är författad av civilsamhällets olika aktörer för att lyfta hur vi ser på situationen i Sverige idag för du utsatta grupper som lyfts i FN:s granskning, En del är skriven av barnen direkt.
2021- remissvar till utredning om ny socialtjänstlag. Bufff lyfter vikten av ett förtydligande kring barns rätt till information och att man där lägger till barn till frihetsberövade för att denna grupp inte ska glömmas bort.
2019 – remissförfrågan till utredningen utökat straffrättsligt skydd till barn som bevittnar våld.
2019 – Bufff samverkan med Solrosen och Erikshjälpen för att bli starkare i de krav vi ställer. Vi har tillsammans sedan dess haft möte med både social- och justitiedepartementen.
2018 – möte med Justitiedepartementet och dess ordförande, Bufff lyfter bland annat vikten av barns rätt till kontakt och information, att det finns behov av en översyn av speciallagstiftningen för anstalt och häkte så att den kan anpassas utifrån barns rätt till information samt åklagarens skyldighet att genomföra en barnkonsekvensanalys vid beslut om restriktioner.
2018 – remissförfrågan gällande ny föräldraförsäkring. Bufff vill se en enklare överflyttning av barnbidraget när en vårdnadshavare frihetsberövas.
2017 – Bufff fick möjligheten att lyfta barn till frihetsberövade i Bryssel. På en dag kallad General Day of discussion fick vi möta FN delegater och förklara behovet av stöd för barn till frihetsberövade. Diskussionen ledde bland annat till att barn till frihetsberövade lyftes in på agendan för Children deprived of liberty.
2016-17, efter ett antal möten med dåvarande barn, äldre och jämställhets minister Åsa Regner gav Regeringen i regleringsbrevet för 2018 Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga de insatser som finns för barn som har frihetsberövade föräldrar, och bedöma om insatserna motsvarar de behov som barnen har. Kartläggningen visade tydligt på bristen av stöd, bland annat framkom att enbart 94 procent av landets kommuner saknar förebyggande och uppsökande verksamhet för barn med frihetsberövade föräldrar. Slutsatsen var att arbetet behöver stärkas och att det saknas nationella riktlinjer och öronmärkta medel för landets kommuner. Barn med frihetsberövade föräldrar (socialstyrelsen.se)
2015 tog vi fram ett antal krav för att värna barns rättigheter och ge stöd till barn och ungdomar med dömda föräldrar/familjemedlemmar. Följande krav har vi sedan drivit i Almedalen och vid flertal möten med social- och justitiedepartement:
•Alla barn ska ha rätt till stöd oavsett var de bor i landet. Idag är kommunernas stöd bristfälligt eller helt obefintligt. Kommunerna måste ta sitt ansvar och följa lagen. Staten bör ta fram nationella riktlinjer och ge kunskapsstöd till kommunerna.
•Inför nationella riktlinjer. Det ska inte vara avgörande var i landet barnet bor för att få ett jämlikt stöd. Med nationella riktlinjer blir stödet bättre och mer jämlikt.
•Se över befintlig lagstiftning och tillämpningen av lagar, Rättsvårdande myndigheter behöver få mandat att ge information till barn samt möjliggöra att barn kan komma till tals i alla processer som rör dem.
2010-2012 – Medverkade Bufff i den största europeiska studien kring barn till frihetsberövade. COPING (Final Report Summary – COPING (Children of Prisoners, Interventions & Mitigations to Strengthen Mental Health) | FP7 | CORDIS | European Commission (europa.eu) Bufff ledde tillsammans med KI den svenska delen av studien. Studien undersökte de psykiska hälsobehoven och motståndskraften hos barn till frihetsberövade och tittade också på de mest lovande politiska och interventionsåtgärderna. Den EU-finansierade forskningen genomfördes i Tyskland, Rumänien, Sverige och Storbritannien. Bufff tog i projektet fram ett antal rekommendationer för Sverige. Bland annat sa vi att:
- Sverige som flertalet länder behöver samla in data, dvs räkna hur många barn som faktiskt berörs för att kunna tillsätta de resurser som behövs för stöd till barnen.
- För att barn ska kunna ha kontakt med den frihetsberövade föräldern även under häktestiden, bör Åklagarmyndigheten genomföra en barnkonsekvensanalys vid tillämpning av restriktioner. Åklagarmyndigheten ska kunna redovisa för huruvida barnets kontakt med den frihetsberövade föräldern utgör ett hinder för utredningen om inte ska barnet inte innefattas av restriktioner.
- En kartläggning av insatser behövs för ett jämlikt stöd.
2010-2012 – Bufff tog i samarbete med Kriminalvården fram ett nytt föräldramaterial till Kriminalvården för att stärka föräldrarollen hos de föräldrar som frihetsberövats. Materialet implementerades brett och används idag inom Kriminalvården.
2006 – Medverkat till att FN:s barnrättskommitté vid granskningen av Sverige var femte år, ställer frågor till regeringen om vilka åtgärder de vidtagit för att barn till frihetsberövade ska kunna bibehålla kontakt med sina frihetsberövade föräldrar. Detta blev verklighet då Bufff tillsammans med QUNO 2006 skrev ett frågeunderlag till FN:s barnrättskommitté inför granskning.
2004 – Kriminalvården införde Barnombud. Vår uppvaktning av dåvarande GD Lars Nylen ledde till att Kriminalvården 2005 införde funktionsuppdraget barnombud.
Vi ställer krav!
Vi har i många år tillbaka ställt följande krav på regeringen. Och vi fortsätter att driva på för förändring.
- Se över befintlig lagstiftning och tillämpningen av lagar, Rättsvårdande myndigheter behöver få mandat att ge information till barn samt möjliggöra att barn kan komma till tals i alla processer som rör dem.
- Säkerställ att rättsvårdande myndigheter ger tydlig och barnanpassad information genom hela rättsprocessen.
- Åklagaren bör kunna redovisa på vilket sätt barnets kontakt med föräldern riskerar utredningen vid beslut om restriktioner för häktade.
- Tidig information är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn, varför polisen redan vid gripandet bör informera barnet om vad som händer med föräldern/familjemedlemmen och var de kan vända sig för stöd.
- Ökad kunskap hos rättsvårdande myndigheter. Samtliga rättsvårdande myndigheter bör ha kunskap om vilka negativa effekter ett frihetsberövande kan ha för ett barn och om vilka skyddsfaktorerna är
- Inför nationella riktlinjer. Det ska inte vara avgörande var i landet barnet bor för att få ett jämlikt stöd. Med nationella riktlinjer blir stödet bättre och mer jämlikt.
- Tydliggör kommunernas ansvar för målgruppen och en öronmärkt summa pengar för denna fråga. Det specifika stödet kan inte som idag vila primärt på civilsamhället.
- Att regeringen stimulerar samverkan mellan myndigheter samt mellan myndigheter, kommuner och civilsamhälle. Vi som arbetat med frågan i många år välkomnar och uppmuntrar samarbete.
- Satsning på ideella organisationer som ger personligt stöd. Regeringen bör skjuta till pengar till Bufff och andra organisationer som ger barn och ungdomar stöd och ändra reglerna för statliga och kommunala bidrag så att organisationerna själva kan fördela pengarna över landet och så att reglerna anpassas för social verksamhet.
- Säkra stödlinjen och chatten. Att få information och eget stöd är ett minimum enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. För att barn oavsett var de bor ska erbjudas stöd, kräver vi att staten skjuter till medel för att säkra en långsiktig finansiering av Bufff,s nationella stödlinje och chatt.
- Tillämpa närhetsprincipen. Kriminalvården ska vid placering av frihetsberövad familjemedlem prioritera barnets rätt till fysisk kontakt. (Idag kan frihetsberövad föräldrar eller syskon bli placerade långt ifrån sina barn. Detta medför att barn idag kan ha svårt att bibehålla den fysiska relationen till sin förälder som de har rätt till i enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.
- Erbjud ekonomiskt stöd vid resor. Socialtjänsten ska leva upp till sin skyldighet att medverka till att barn kan bibehålla fysisk kontakt med en frihetsberövad familjemedlem som är placerad på annan ord.
- Möjliggör kontakt på barnets villkor. Samtliga enheter inom kriminalvården ska erbjuda barnvänliga besöksutrymmen och övernattningslägenheter. I de fall det är möjligt ska barn erbjudas möjligheten att själva ringa till den frihetsberövade familjemedlemmen. Möjligheten till kontakt via videolänk ska kvarstå som ett komplement till fysiska besök.