Barn söker i första hand stöd hos sin lärare
Genom forskning vet vi också att när barn själva söker stöd, så går de gärna till sin lärare. Barn upp till tolv år går oftast till sin klassföreståndare, medan gymnasieungdomar gärna söker stöd hos kurator eller skolsköterska.
Det krävs en hel del av barn för att både hantera den oro som finns och samtidigt kunna koncentrera sig på skolan. Därför är det viktigt att barnen dels vågar berätta men också att de erbjuds extra stöd.
Det krävs också stor energi från barnen om de blivit ombedda att hålla en hemlighet och ständigt gå med rädslan för att kamrater och andra ska googla för att få veta sanningen.
Några av de strategier som barn använder sig av för att må bra, trots omständigheterna, är att prata om sin situation med andra och engagera sig i olika aktiviteter.
Bästa stödet
är att lyssna
på barnet
Barnen behöver ett respektfullt, icke-dömande och autentiskt bemötande av professionella stödpersoner. Av den anledningen kan det vara klokt att pedagoger får utbildning i att bemöta barn med föräldrar eller familjemedlemmar i kriminalvården.
Anställda inom förskola, skola och fritidsverksamhet har alltid möjlighet att ringa Bufff för att rådgöra och få stöd i hur de på bästa sätt ska kunna bemöta barnen de möter och deras anhöriga.
Inte sällan vill barnen ha någon från Bufff med sig på möten på skolan, som en trygghetsperson. Det är viktigt att komma ihåg att låta barnet komma till tals om vem som är just deras trygghetsperson.
Skolan fyller en viktig
funktion
Skolpersonal och elevhälsa har också en viktig funktion att fylla när det gäller att ge barn möjlighet till eget stöd. Det kan vara svårt som både barn och anhörig att veta vart man ska vända sig. Där kan välinformerad personal göra stor skillnad.
Väldigt ofta händer det att skolpersonalen är de enda som vet om det här barnets situation, de flesta barn har inte någon kontakt med socialtjänsten.